Jag upplever att det finns stora skillnader i strukturen mellan somatisk och psykiatrisk vård. Jag har varit patient i båda vårdformerna, gjort praktik som sjuksköterskestudent på psyk och arbetat inom somatisk vård. Även om min patienterfarenhet är gammal har jag inte fått känslan av att mina erfarenheter är inaktuella, självklart med lokala undantag. Med grund i detta har jag i två inlägg försökt beskriva och belysa dessa skillnader. Texten om den psykiatriska vården finns här.
Jag hör min väns röst i korridoren, hon står nog vid avdelningens reception och frågar vilket rum som är mitt. Strax hör jag hennes steg och strax sitter hon på min sängkant. Jag är inte pigg, men med en sköterskas hjälp flyttar de över mig i en rullstol och vännen tar mig ut på en kort tur. Ut genom dörrarna - bara att trycka på dörröppnaren - och ner med hissen. Vi sitter i solen en stund, jag röker en cigarett och när orken tryter rullar hon upp mig igen. På vägen mot mitt rum rullar vi förbi patientköket där det finns kaffe, te, kex, skorpor och lite småkakor. Min vän gör i ordning en bricka åt mig och ställer på mitt sängbord.
En undersköterska kommer in och frågar vad jag vill ha för mat till middag: två rätter finns att välja på, plus det vegetariska. Lunchen beställde jag till frukosten. Jag säger hejdå till min vän, men innan hon går hjälper hon mig att plocka fram min MP3-spelare ur sängbordet. Jag lutar mig tillbaka i sängen och låter musiken bära mig bortåt. Vaknar en timme senare av att telefonen vid sängen ringer och jag pratar en stund innan lunchbrickan bärs in och jag lovar att ringa tillbaka senare. Intill tallriken står också den lilla dessertskålen, och sköterskan påminner att det bara är säga till om jag vill ha glass vid annat tillfälle. De har frysen full.
Efter ytterligare en slummer tar jag droppställningen med mig ut i korridoren, tar en kopp te och balanserar den bort till dagrummet där tv:n står på. En sköterska hjälper mig den sista biten då sladdarna trasslar och tevattnet skvimpar. Jag ber att få hjälp ut till rökrutan, och en av undersköterskorna som också är rökare följer med mig ut efter att först erbjudit mig nikotinplåster. Till kvällen duschar jag i badrummet jag delar med min rumskamrat, efter att blivit frånkopplad så mycket apparatur som var möjligt. Nattpersonalen kommer in på mitt rum och en av dem dröjer kvar och pratar en stund. Jag har många funderingar och jag upplever att hon ger mig den tid jag behöver. Jag lägger mig och somnar med musiken i öronen, och vaknar av ett stick i armen. Frukostbrickan står på sängbordet och teet är skållande hett. Jag befinner mig inte 200 meter från den psykiatriska avdelningen, men jag kunde lika gärna vara i ett annat land.
/ Thérèse
Läs även andra bloggares åsikter om kontraster, sjukvård, somatisk vård, psykiatri,
1 kommentar:
Åh, jag vet!!! (Ursäkta utropsmissbruket) Det är helt galet vilka skillnader det är. Och jag tror att det är svårt att begripa det förrän man varit i båda världar, och upplevt det själv. Bra att du skriver om det!
Skicka en kommentar