Norra ögat

Jag går så långt norrut jag kan komma, innan fälten och åkrarna tar vid. Med hunden vid min sida har jag antydan till vårljummen vind i mitt hår. Vidderna öppnar upp sig, tystnaden omsluter och låter sig klyvas av susande träd. En svag, söt doft från körsbärsträd på väg att gå i blom. Ett djupt andetag, slutna ögon. Det är så här jag lever. Så här jag lever. 

/ Thérèse

Läs även andra bloggares åsikter om vår, lund, körsbär, norr