Julen 2006 sökte jag mej för första gången till Zebraforum för att få stöd. Efter en traumatisk sommar och en höst full av liv och kraft hade jag trampat snett och var tillbaka på sjukhuset för att få hjälp med min anorexi. I mitt första inlägg på Zebraforum, sökte jag medlemmarnas erfarenheter om klinikerna i Växjö och i Sundsvall, i desperat jakt efter hjälp och råd. Jag hamnade inte på rättspsyk den gången heller. I stället slog jag tillbaka mot anorexin som nog ingen trodde jag kunde uppbåda, och två månader efter mitt första inlägg var jag ute, vid liv och på väg. Tråden har blivit något av en solskenssaga på Zebraforum som verkligen visar att det allra mest är möjligt. I januari förra året väckte Amanda liv i tråden med orden;
Förlåt om det känns jobbigt att jag plockar upp den här tråden med Innie, men jag blev så himla glad att läsa den här korta resumén över din resa mot friskhet. Jag har ju inte varit forummedlem så länge och har därför inte följt allas
historier - för mig är Innie bara den fräcka styrelseledamoten och uppmärksamma forum-admin... Att det är samma person som skrev det första inlägget i den här tråden, på väg att spärras in på rättspsyk, det är fascinerande och mycket hoppingivande.
Så snart jag kan bidra med en gnutta hopp så är jag nöjd, det skapar mening för mej. Att arbeta på Zebraforum (och i SHEDO) skapar mening inte så mycket för att min egen historia är av betydelse, utan för att jag får möjligheten att följa hundratals människor under deras allra svåraste skeden i livet. Genom en dataskärm år jag ta del av sådant de inte vågar dela med någon öga mot öga. Jag får peppa, hejja på och stötta genom tankar de undrar om de ens får tänka. Där växer jag och här finns jag mening.
I helgen har vi administratörer och moderatorer som ansvarar för säkerheten på forumet, genomfört ett omfattande förändringsarbete. Målet var att förstärka den salutogena andan och förtydliga att Zebraforum är ett självhjälpsforum. Internet rymmer en uppsjö av diskussionsforum där man kan skriva om psykisk ohälsa, om självskadebeteende och ätstörningar men få av dem är särskilt hälsofrämjande. Jag är övertygad om att man kan påverka sitt mående genom att välja hur man tänker och på vad i livet man fokuserar. Stirrar man sej blind på det negativa och dysfunktionella kommer livet att bli tungt – sannolikt mycket tyngre än nödvändigt. På Zebraforum håller vi därför blicken fäst på det som fungerar.
Att driva ett forum där människor med ätstörningar, ångest, självskadebeteende och ångest möts utan tunga ämnen behandlas vore sannolikt inte möjligt, och är heller inte vårt syfte. Det handlar inte om att förneka problemens existens, utan hur man väljer att se på dem. Genom att fokusera på sina styrkor, på det man redan behärskar och klarar av kan självförtroendet få en knuff och man kan få mod nog att ta ett steg till framåt. Att fokusera på allt som inte fungerar kan däremot ha förödande effekt och sända den mest kompetenta människa raka vägen in i apatin. Därför finns jag på Zebraforum, för att få vara med i vandringen efter ljus och lyktor. För att få utveckla och utvecklas. För att få lotsa vidare, ingjuta lite hopp och mod i människor och stärkas i mej själv. För att förändring är möjlig. Alltid, alltid möjlig.
I helgen har vi administratörer och moderatorer som ansvarar för säkerheten på forumet, genomfört ett omfattande förändringsarbete. Målet var att förstärka den salutogena andan och förtydliga att Zebraforum är ett självhjälpsforum. Internet rymmer en uppsjö av diskussionsforum där man kan skriva om psykisk ohälsa, om självskadebeteende och ätstörningar men få av dem är särskilt hälsofrämjande. Jag är övertygad om att man kan påverka sitt mående genom att välja hur man tänker och på vad i livet man fokuserar. Stirrar man sej blind på det negativa och dysfunktionella kommer livet att bli tungt – sannolikt mycket tyngre än nödvändigt. På Zebraforum håller vi därför blicken fäst på det som fungerar.
Att driva ett forum där människor med ätstörningar, ångest, självskadebeteende och ångest möts utan tunga ämnen behandlas vore sannolikt inte möjligt, och är heller inte vårt syfte. Det handlar inte om att förneka problemens existens, utan hur man väljer att se på dem. Genom att fokusera på sina styrkor, på det man redan behärskar och klarar av kan självförtroendet få en knuff och man kan få mod nog att ta ett steg till framåt. Att fokusera på allt som inte fungerar kan däremot ha förödande effekt och sända den mest kompetenta människa raka vägen in i apatin. Därför finns jag på Zebraforum, för att få vara med i vandringen efter ljus och lyktor. För att få utveckla och utvecklas. För att få lotsa vidare, ingjuta lite hopp och mod i människor och stärkas i mej själv. För att förändring är möjlig. Alltid, alltid möjlig.
/ Innie
Läs även andra bloggares åsikter om Zebraforum, Salutogenes, Hälsofrämjande, Internetforum,
5 kommentarer:
<3
Vilken söt bild....
Underbart bild! Zebrakärlek.
<3<3
Jag läser här emellanåt och i andra bloggar med zebraflickor och jag har ibland svårt att förstå att ni har varit så sjuka.
Kan så starka tjejer, så kloka och i mina ögon numera lyckade, ha mått så dåligt, varit på väg åt helt fel håll? Det är verkligen imponerande och ni är stora förebilder.
Tack för att ni delar med er av era liv!
/Maria
Skicka en kommentar