Vi är framme, hela och hållna. Efter en lång resa, en stenad hund (stiga upp 03.45 - du måste vara knäpp matte, jag har inte ens börjat sova än!) och två mönsterkatter som legat exemplariskt tysta i sin bur i arton långa timmar kom vi fram till Luleå, för att efter en kortare bilfärd nå målet i Boden. Det snöade ordentligt hela bussresan från Sundsvall till Luleå (nio timmar ...) och vi passerade en rad bilar och släp i diken, och en stackars älg som tagit sin sista ödesdigra promenad framför en buss. Som den inbitna sydbo jag är som aldrig befunnit mej norr om Idre var det med skräckblandad fascination jag insåg att trafiken trots kraftigt snöfall och oplogade vägar ändå flöt på med imponerade hastighet och samtidigt lugn.
Nu sitter jag och skriver i en dubbelsäng med rosa överkast. Tindra sover som en sten och den försiktiga Saga har långsamt börjat våga sej fram från gömstället under vår säng. Ännu så länge har det gått över förväntan med de två katter som bor här i huset och inget blodvite har uppstått. Fästmannen och jag tog en promenad in till Boden tidigare i dag, 13 minusgrader bet gott i kinderna men annars var det bara skönt att komma ut. En rad klockrena butiksnamn har spottats ("Pralinboden", "Bekväma fötter" och "KlippKlipp") samt en batteriladdare till min stackars kamera som jag så smidigt lyckats resa ifrån. Det är en annan kyla här uppe, en annan typ av luft att andas. Snön är kall, torr och knarrande och ljusslingor klär både träd och hus. Huset jag bor i är fullt av växter, djur, god mat och varma människor och jag känner mej märkligt hemma trots att jag aldrig förr varit här. Det här kommer att bli en bra jul. Det känner jag på mej.
/ Innie
Läs även andra bloggares åsikter om Boden, Resa, Jul, Norrland, Norrbotten
Nu sitter jag och skriver i en dubbelsäng med rosa överkast. Tindra sover som en sten och den försiktiga Saga har långsamt börjat våga sej fram från gömstället under vår säng. Ännu så länge har det gått över förväntan med de två katter som bor här i huset och inget blodvite har uppstått. Fästmannen och jag tog en promenad in till Boden tidigare i dag, 13 minusgrader bet gott i kinderna men annars var det bara skönt att komma ut. En rad klockrena butiksnamn har spottats ("Pralinboden", "Bekväma fötter" och "KlippKlipp") samt en batteriladdare till min stackars kamera som jag så smidigt lyckats resa ifrån. Det är en annan kyla här uppe, en annan typ av luft att andas. Snön är kall, torr och knarrande och ljusslingor klär både träd och hus. Huset jag bor i är fullt av växter, djur, god mat och varma människor och jag känner mej märkligt hemma trots att jag aldrig förr varit här. Det här kommer att bli en bra jul. Det känner jag på mej.
/ Innie
Läs även andra bloggares åsikter om Boden, Resa, Jul, Norrland, Norrbotten
6 kommentarer:
trevlig kväll:)
Oh, vad mysigt! Ha en riktigt god jul nu. Härligt med kylan och snön.
Härligt att höra! Sov nu gott i din dubbelsäng med rosa överkast :o)
Var noga med att minnas känslan av den luften när du drar ner den i lungorna. Man känner sig fri, det är lätt att andas och en del problem försvinner faktiskt =)
Längtar som fan...
Ha en underbar jul i min hemstad! =) Hälsa från mig!
Åh, det låter fantastiskt! Tänk att vårt lilla land kan rymma dessa extrema klimatvariationer. Hoppas att du kan gå in i det norrländska lugnet och få en fin jul. kram!
Det låter härligt! -13 var inte så farligt ändå. Vänta ett par dagar så sjunker det kanske till det dubbla. :) God jul!
Skicka en kommentar