Årskrönika anno 2009

I traditionsanda kommer här min årskrönika anno 2009. Tidigare krönikor för år 2008 respektive 2007 finner du här och här.

Januari inleddes med några välbehövda lediga dagar med långpromenader över våra frostbitna fält. Jag avslutade min B-uppsats och blev med bravur godkänd. Jag hade mycket problem med värken och avslutade min tredje termin på sjuksköterskeutbildningen. SHEDO planerade årsmöte och den kommande konferensen i Stockholm i samband med SIAD - Self Injury Awareness Day. Jag påbörjade min sjuksköterskepraktik på onkologen i Lund, som kom att bli oerhört påfrestande då personkemin mellan mej och handledaren var katastrofal. I övrigt älskade jag cancervården men blir allt mer tveksam inför mitt yrkesval. Jag blev rödprickig över hela kroppen och fick efter mycket om och men veta att det sannolikt bara var pityriasis rosea.

Februari inleddes med funderingar kring att bli förälder med en bakgrund som självskadare. Jag fick feber och missade dyrbara praktikdagar som senare kom att stå mej dyrt. Debatten om könsneutrala äktenskap blossade upp och jag hade svårt att se vad som var problemet. Praktiken fortsatte, jag lärde mej mycket men blev också allt mer övertygad om att sjuksköterska inte är mitt mål. Mamma fyllde 60 år och vi firade både i Lund och i Köpenhamn. Jag var trött intill bristningsgränsen och beslutade hundra gånger varje dag att hoppa av utbildningen om så bara för att slippa praktiken. SHEDO höll sitt årsmöte, styrelsekonstellationen förändrades och vi hoppades på nya vindar. Jag skrev mycket om psykiatri och tvångsvård och Anna Odell var ett genomgående bloggtema under årets första månader.

Mars kickstartade med konferensen Ur ett annat perspektiv som vi i SHEDO anordnade och där jag också höll en föreläsning. Våren klev över tröskeln och det blommade i dikeskanterna. På grund av konferensen, årsmötet och sjukdom ligger jag back på praktiken och jag jobbar 14 pass på 17 dagar. Jag får kallelsen till min psykiatripraktik som jag ska påbörja dagen efter jag slutat på onkologen, jag skriver och klarar läkemedelsräkningen, fixar kursens seminarium och Celia opereras. Sofias bok, För att överleva - om självskadebeteende, släpps och jag får den levererad till lunchrummet på praktiken. Månaden avslutas med att den långa och kämpiga onkologipraktiken avslutas och jag blir godkänd med varma ord.

April Första dagen i vårmånaden begav jag mej till Botan i Lund tillsammans med Sofia för att göra en TV-intervju om SHEDO. Jag, fästmannen och Celia tog många och långa promenader i solskenet och jag läste milleniumtriologin i raketfart. Göran Fransson, läkare på RPK, berättar i SVT att kliniken använder sej av metoderna aktivt ointresse och kärleksfull cynism - begrepp som i all sin idioti blivit näst intill historiska. Jag går ut på psykiatripraktik men avbryter den i förtid - min kropp är slutkörd efter veckorna på onkologen. Mammas bok publiceras och jag föreläser på Växjö universitet. Resten av månaden kantas av promenader, sjukstuga, vila och rekreation. Den 29/4 tar livet en viktig vändning, när min prins friar och vi förlovar oss.

Maj Jag omnämns raljant som en självmordsbenägen bloggare på ledarsidan i GP av en bitter journalist som inte tyckte om mitt motstånd mot det slopade apoteksmonopolet. Den nyhetsrapportering om självskadebeteende och rättspsykiatri som påbörjades i april fortsätter i god fart även under maj. Jag renoverar hemsidan och fästmannen och jag får gudomligt vackra blommor från familjen här i norr. Jag och Sofia förbereder oss för Socialstyrelsen, sammanställer den första versionen av dokumentet och reser i slutet av månaden till Stockholm för att möta Anders Printz och Mårten Gerle. Bröllopsplanerna tar fart och jag avslutar månaden med att rösta grönt i EU-valet.

Juni Fästmannen och jag stoppar Celia i bilen och åker på minisemester i Skåne, och tar oss sedan till Linköping där fästmannen ska göra antagningspraktik till prästutbildningen. Jag blir tokförälskad i en brudklänning och fästmannen och jag firar ett år tillsammans. SHEDO håller extrainsatt årsmöte efter två plötsliga avhopp och jag börjar mitt sommarvikariat som undersköterska på en öppen onkologisk avdelning. Det är mycket och nytt, men jag trivs väldigt bra. Till midsommar återvänder jag till Linköping för att fira jul med mannen och familjen i Mjölby. Kroppen bråkar, föga förvånande, men Annika Herlitz musik får mej på banan.

Juli jag är fortfarande ensam i Lund och kämpar för att få tiden att räcka till. Jag skriver så det glöder i min kurs i kreativt skrivande, och pluggar lagar i den juridiska översiktskursen. Och så jobbar jag heltid, så klart ... Fästmannen kommer hem, vi kokar körsbärssylt och Celia opereras igen. Svininfluensan bryter ut och sätter griller i huvudet på de flesta och på jobbet försöker vi hitta svar till våra cancerpatienters vaccinationsfrågor. Mattias och jag vandrar till Världens ände.

Augusti Jag går mina sista veckor på onkologen, är dödstrött, men har haft en fantastisk sommar på avdelningen. Bjärehed och Lundh publicerar delar av sin nya forskning och självskadebeteende blir därför på nytt ett hett diskussionsämne i media. SHEDO:s nya styrelsen har sitt första möte och vi drar upp nya riktlinjer för föreningens arbete. Fästmannen blir antagen som prästkandidat för Linköpings stift och min bästa vän sedan Linköping kommer på efterlängtad besök.

September Jag börjar läsa psykologi på Lunds universitet och inser snabbt att jag kommit helt rätt. Jag funderar mycket över hur man lever efter ett självskadebeteende, när måendet faktiskt är återställt men erfarenheterna ständigt ligger hack i häl. Jag nyser och snorar och gör en allergiundersökning med misstänkt kattallergi, men tack och lov var det "bara" en kraftig pollenallergi som gav sej till känna. Vi gick till kyrkoval och köpte mängder av nya vackra växter till hemmet. Efter en resa till Malmö förälskar jag mej i en ny brudklänning och funderar över hur sjutton jag såg ut för fyra år sedan.

Oktober Det stormar i Lund och vi tar på allvar tag i bröllopsplaneringen - var ska vi vara, med vilka, när och hur? Till sist löser det sej och vi kan spika datum, kyrka, lokal och betalning på ett bräde. Jag reser norrut för att föreläsa på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping och reser hem igen tolv timmar senare med min brudklänning över armen. 40 % rea på den klänning jag fäst mej vid i Malmö går inte att motstå. Kalla Fakta på TV4 granskar vården för personer med självskadebeteende på de rättspsykiatriska klinikerna. Kyrkomötet röstar ja till samkönad vigsel i Svenska Kyrkan och fästmannen försvinner norrut igen för tre veckors praktik i de Östergötska skogarna. Jag försöker att tentaplugga men hindras av hysteriskt galna husdjur som gör allt för att vända upp och ner på min vardag. Sofia och jag besöker Raol Wallenberginstitutet och inser att det är tortyr som bedrivs på rättspsyk.

November i månadsskiftet kraschar min dator och efter några dagar i vakuum förbarmar sej Sofia och jag kan åter kopplas samman med verkligheten igen. Jag ser Lars Winnerbäck i Malmö tillsammans med fina Liv och föreläser på Tjejjouren i samma stad dagen därpå. Vi har moderatorsträff i Göteborg med våra nya moderatorer och kan konstatera att det är ett grymt kompetent gäng vi arbetar med. Avslutningsvis reser jag och Sofia till Stockholm för att delta och föreläsa vid en konferens om självskadebeteende på SKL. Som bonus får vi bo på Hilton Slussen, vilket var en välbehövd tröst till allt som rullades upp under mötet.

December Den reviderade och utökade versionen av vårt dokument publiceras och vi skickar ut det till ett stort antal personer. Europarådets kommisarie för mänskliga rättigheter debatterar om tortyr inom psykiatrin och vi gör en JO-anmälan mot både Socialstyrelsen i Umeå samt mot rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall. Dessutom öppnar åklagarmyndigheten ett ärende i frågan. Det är dags för terminsavslutning och jag skriver hemtentor så tangenterna glöder. Till stor förvåning ogillas Socialstyrelsens vitesförläggande mot rättspsykiatriska kliniken i Växjö, som nu kan fortsätta med sina olagliga telefonförbud. Det toksnöar i Lund och vi reser (eller förresten, far) till Boden för att fira jul med fästmannens föräldrar och systrar. Socialstyrelsen förbjuder tvångshandskar på RKP i Sundsvall och det blir jul på riktigt.

Ännu ett år fullt av upplevelser. 2009 var året då jag och Sofia jobbade mycket tillsammans och insåg att vi dessutom gör det mycket bra. Det här var året då rättspsykiatrifrågan blev riktigt het och vi äntligen gjorde den till en rättssak. Det här var året då kärleken segrade på flera vis och då min familj utökades. Jag har bytt yrkesinriktning och är vansinnigt nöjd med det och vi har hållit SHEDO vid liv i över ett år. Vad nästa år har att bjuda på är omöjligt att sia om, men jag vet i alla fall vad jag ska göra den 4 september. Resten tar jag emot med öppna armar.

/ Innie
Läs även andra bloggares åsikter om Årskrönika, 2009, Nyår, Förändring, Liv