Två dagar i rad har jag träffat min underbara vän här i Linköping, som jag faktiskt inte sett sedan Lunda-flytten. Hon är (minst!) lika exalterad som jag själv är inför mitt och fästmannens bröllop, och det är skönt att kunna bolla tankar med någon jag vet inte tröttnar i första taget. Det är mycket att fundera på och ta ställning till, inte bara rent praktiska saker som behöver planeras och bokas. Stora delar av min släkt har inte sett mina ärrade armar, trots att jag i alla andra sammanhang går bararmad numera. Fästmannens släkt ska vi inte ens tala om; de flesta har jag inte ens träffat. Trots att jag vet att det ska vara min och vår dag är det inte utan att det oroar en smula. På min bröllopsdag vill jag slippa kritiska ögon och min enda förhoppning är att brudklänningen, fracken och det storslagna i själva bröllopet slår högre än mina ärrade armar.
Sedan många år tillbaka har jag egentligen tvivlat på att kärlek och äktenskap någonsin skulle hända mej. När fästmannen friade för en dryg månad sedan vändes verkligheten upp och ner och hela mitt inre skrek "JA!". Fortfarande har jag väldigt, väldigt svårt att förstå att det här verkligen händer - att jag faktiskt ska gifta mej. I går kikade jag in i ett par av bröllopsbutikerna här i Linköping. Det är vitt, det är stort, det är frasigt, det är tungt, det är glitter, pärlor, stenar, tiaror, släp, tyll, siden, klackar, blommor och broderier. Hur ska man någonsin kunna välja? Jag har inte, som jag upptäckt att många andra har, någon inre bild av hur jag vill att mitt bröllop ska se ut. Allting växer framfrån grunden nu. Klänningen jag föll för från första början går ju, som Lunkentuss redan påpekat, dessvärre inte att få tag på i Sverige, men det finns ju å andra sidan ungefär tre triljoner andra att välja mellan ...
Till eftermiddagen väntar en gemensam tur till bröllopsbutikerna för att sedan avsluta kvällen på en restaurang. På torsdag är det vår årsdag (det är ett helt år sedan vi var i Taizé!) men då reser jag tillbaka till Lund så det blir att fira lite i förtid. Det känns lite märkligt att efter ett helt år som sambos nu bo isär för en månad. Men, vad gör man inte för kyrkans (hyrans) skull?
Sedan många år tillbaka har jag egentligen tvivlat på att kärlek och äktenskap någonsin skulle hända mej. När fästmannen friade för en dryg månad sedan vändes verkligheten upp och ner och hela mitt inre skrek "JA!". Fortfarande har jag väldigt, väldigt svårt att förstå att det här verkligen händer - att jag faktiskt ska gifta mej. I går kikade jag in i ett par av bröllopsbutikerna här i Linköping. Det är vitt, det är stort, det är frasigt, det är tungt, det är glitter, pärlor, stenar, tiaror, släp, tyll, siden, klackar, blommor och broderier. Hur ska man någonsin kunna välja? Jag har inte, som jag upptäckt att många andra har, någon inre bild av hur jag vill att mitt bröllop ska se ut. Allting växer framfrån grunden nu. Klänningen jag föll för från första början går ju, som Lunkentuss redan påpekat, dessvärre inte att få tag på i Sverige, men det finns ju å andra sidan ungefär tre triljoner andra att välja mellan ...
Till eftermiddagen väntar en gemensam tur till bröllopsbutikerna för att sedan avsluta kvällen på en restaurang. På torsdag är det vår årsdag (det är ett helt år sedan vi var i Taizé!) men då reser jag tillbaka till Lund så det blir att fira lite i förtid. Det känns lite märkligt att efter ett helt år som sambos nu bo isär för en månad. Men, vad gör man inte för kyrkans (hyrans) skull?
2 kommentarer:
Kan inte annat än glädjas över att du hittat tillbaka till livet och dessutom träffat människan du vill dela ditt liv med. Är så glad för din skull! Har själv varit gift i 1 år nu i Augusti och vet vilket planerande det är att anordna ett bröllop - det blev den vackrate dagen i mitt liv och jag är säker på att även din dag kommer bli storslagen! Ta hand om dig gumman, jag tänker på dig(och följer bloggen slaviskt) /Diana
Hoppas verkligen du ska slippa de kritiska ögonen! Ska be extra mycket för det på Dagen! Önskar dig verkligen en dag du bara kan få slappna av och bara vara lycklig!
Skicka en kommentar