Jag rusar vidare i min hysteriska slutspurt på onkologen men jag börjar äntligen att så sakta skymta ljuset vid mållinjen. Sex dagar i veckan är ett tufft schema att följa men med ordentlig järnvilja är det fullt möjligt. Dessutom verkar mitt psykiatrischema vara väsentligen luftigare, något jag knappast kommer protestera emot.
Gårdagens lediga lördag kom som en grön oas i stressen och veks åt balkongstädning och växthantering. Med halva mars avklarad (jösses, var tog tiden vägen??) börjar det bli fullt legitimt att ge krukväxterna ny jord kring föttern vilket för vissa stackare började bli mer eller mindre akut. Därför kunde jag i går kväll erbjuda både mina två vita gardenior och mina båda kaffeplantor nytt husrum så här till våren. Nu bor de i vidare krukor med mer jord än rötter, och fick dessutom ordentligt med lecakulor och näring på kuppen!
Mina knasiga Novemberkaktusar blommar igen och jag förstår inte vad det är för "fel" på dem. Det var inte längesedan de blommade senast, men det senaste året tycks de fått ett stolleryck och har blommat fyra eller fem gånger! Jag protesterar inte, ohnej, men märkligt måste jag nog säga att det är. Dessutom har våra orkidéer inte heller vett att sluta blomma. Ett tag i den mörkaste januari var vi övertygade om att de skulle gå i dvala men, nejdå, nu blommar de för sjätte eller sjunde månaden i streck... Vad ska jag säga - kan man ärva gröna fingrar? I så fall - tack älskade mamma!
Gårdagens lediga lördag kom som en grön oas i stressen och veks åt balkongstädning och växthantering. Med halva mars avklarad (jösses, var tog tiden vägen??) börjar det bli fullt legitimt att ge krukväxterna ny jord kring föttern vilket för vissa stackare började bli mer eller mindre akut. Därför kunde jag i går kväll erbjuda både mina två vita gardenior och mina båda kaffeplantor nytt husrum så här till våren. Nu bor de i vidare krukor med mer jord än rötter, och fick dessutom ordentligt med lecakulor och näring på kuppen!
Mina knasiga Novemberkaktusar blommar igen och jag förstår inte vad det är för "fel" på dem. Det var inte längesedan de blommade senast, men det senaste året tycks de fått ett stolleryck och har blommat fyra eller fem gånger! Jag protesterar inte, ohnej, men märkligt måste jag nog säga att det är. Dessutom har våra orkidéer inte heller vett att sluta blomma. Ett tag i den mörkaste januari var vi övertygade om att de skulle gå i dvala men, nejdå, nu blommar de för sjätte eller sjunde månaden i streck... Vad ska jag säga - kan man ärva gröna fingrar? I så fall - tack älskade mamma!
Muterad Novemberkaktus - den var vit och rosa vid inköp, nu är den gul... 
Orkidé Phalaenopsis, i all sin prakt
Gardenian bär en försiktig knopp 
Kaffeplantans grönvaxade blad
/ Innie
Läs även andra bloggares åsikter om Krukväxter, Gröna fingrar, Phalaenopsis, Kaffeplantor, Vår, Mars, Gardenia, Novemberkaktus
7 kommentarer:
Vilka fantastiska växter du har!
Det ger verkligen hopp om livet att se det växa. Jag har ett växthus som jag pysslar med på sommaren. Det är underbart!
Härliga växter! Kan det vara så att du i all stress ofta glömmer att vattna dem? Brist på vatten brukar av nån anledning tvinga fram blommor (särskilt på novemberkaktusar fick jag lära mej i lärarrummet i fredags).
Ludmilla: Tack! "När jag blir stor" vill jag också ha ett växthus, det är av mina framtidsdrömmar :-)
Mille: Faktiskt inte! Mina växter är lite av mina bebisar och vattnas och pysslas med många gånger i veckan. Det är bara omplanteringen som inte hunnits med men annars är jag riktigt noga. Näring, ljus, svalka, värme, vatten.. Orkar man inte ha ordning på något annat vill jag i alla fall ha ordning i fönstren :-)
Herregud, kom hit och pyssla lite med mina blommor också. Två orkidéer som blommade i knappt en vecka och nu har sett ganska ledsna ut sedan augusti, plus lite helgröna växter som mer eller mindre verkar ganska deprimerade. Hm. Här har vi inte ärvt några gröna fingrar iaf.
Jo att du har gröna fingrar det tvivlar nog ingen på efter att ha sett dina blommor. Själv är det ju lite sämmre med det där med gröna fingrar som du vet. ( fick ett schema mer eller mindre för hur jag skulle sköta om Innies växter då hon var bort rest. Kanske fanns en tendens till oro ;)
Men den oron var nog väl befogad för mina växter dom blir väldigt fort hängiga när de flyttar in hos mig. Om man kan smittas med gröna fingrar önskar jag få lite basiller. Många kramar saknaden är stor efter dig /monica
Härligt med växterna!
längtar tills vi endera lagt inte bättre golv i köket eller tills det är varmt nog att byta jord i krukorna ståendes utomhus :-)
Hoppas för all del att vi orkar med att ha ett grönsaks/potatisland i år igen.
Men det var inspirerande blombilder.
Jag vill ha en stickling av en gul novembekaktus. Samlar på dem! Hör av dig om du vill dela med dig av ett skott. Om du hinner och orkar...? En ovanlig färg du har nämligen. /Ingrid
Skicka en kommentar