2 x 200% studietakt till salu

Helgen är avslutad, ny vecka påbörjad och sambon och jag är redo att möta en verklighet, ett snäpp intensivare än den vi levt i uder några månader. Gårdagen blev allt annat än en vilodag, men jag tror Gud älskar oss ändå, kanske även kyrkan om det vill sej väl. Nu är vi i alla fall föreberedda så gott vi kan, nu är det bara att ta ett djupt andetag, slänga sej ut och hoppas att tygen håller. Vi ses igen till jul.

Eftersom överflyttningen från Linköping innebar att jag inte kunde läsa några kurser under terminens fem första veckor måste jag gottgöra för det nu. I morgon börjar jag praktisera i en annan stad, parallellt med att jag läser en teorikurs här i Lund. Hysteriskt, jag vet, men några alternativ fanns inte. Alltså är jag nu i full färd med att försöka pussla ihop mitt schema på äldreboendet (som jag ännu inte fått helt och hållet) med de obligatoriska moment som jag måste genomföra i patofysiologin. Dessutom tentar jag på lördag eftersom jag missade det ordinarie tillfället vid mormors begravning, så jag försöker friska upp mina kunskaper i socialpsykologi. Om ett par veckor är det styrelsemöte i SHEDO och årsmötet pockar nu på uppmärksamhet. Den 3 och 6 december har jag föreläsningar inbokade och jag måste förbereda material inför det.

Som om inte det vore nog så börjar dessutom sambon att läsa dubbelt nu, och medan jag springer runt på ett äldreboende kommer han få ta hand om våra galna husdjur och plugga religion från vårt hemma-zoo varvat med föreläsningar inne i stan. Hysteriskt.

Torktumlaren mullrar i bakgrunden och skrivaren jobbar vid min sida. Frysen är full med mat och byrån fylld med rena kläder. Namnskylt är utskriven och bedömningsunderlagen framplockade. Jag letar karta på Eniro och packar ecco-sandalerna i ryggsäcken. Matlådan ligger i kylskåpet (måste komma ihåg att packa ner den i morgon bitti!) och veckans pluggbok är utvald. Nu är det bara att ta ett djupt andetag och springa så hårt tygen bär, om några veckor är det åter en aning lugnare.

// Innie

Läs även andra bloggares åsikter om Studier, Sjuksköterskeutbildning, Lund, Stress, Vardag