måndag, mars 24, 2008

Frustration utan gränser

Nu har jar försökt fyra gånger att skriva ett inlägg om självskadetjejer och anorektiker som vårdas på rättspsykiatriska anstalter som en del av min bloggserie, men varje gång märker jag att jag blir så arg och ledsen att jag inte kan formulera mej alls. För är någonting som verkligen behöver förbättras akut och radikalt så är det just precis det, och jag vågar påstå att de med makt inte lägger två fingrar i kors för att uppnå förändring. Kanske för att de helt enkelt inte ser något problem; den bästa vården finns ju inom rättspsyk!

Frustrationen vet inga gränser, precis som min rivande känsla av total maktlöshet. Jag frågar mej själv igen och igen vad jag gör för att förändra, vad jag gör för att förbättra och hjälpa, men finner mej själv var gång med tomma händer. Det känns som jag trampar vatten och min ständiga vilja att hjälpa allt och rädda världen har de senaste veckorna satt mitt liv i gungning. Hur kan jag påverka? Var gör jag skillnad? Är det i medias skrivna ord eller i vårdens hjälpande händer? Var ska jag vara och vad ska jag göra?
Rättspsyk i Vadstena. Det var dit de ville skicka mej, det var där de ville ha mej. Det skulle blivit mitt hem.

// Innie
bild från lio.se

6 kommentarer:

Sofia sa...

Rättspsyk i Växjö, dit ville de ha mig. Och dit skickade de tre av mina minderåriga medpatienter.

amelie sa...

jag blir så kokande förbannad bara jag tänker på det. förstår inte för fem öre hur dom tänker (OM dom ens tänker) när de skickar tjejer dit... det är obegripligt! och dit ville dom skicka mig... men dom "förfinade" det och kallade det "LPT hem". tyvärr är två av mina medpatienter där nu, och har varit där i över ett år nu.

glöm inte bort dig själv hjärtat<3

JozzAn sa...

*kramar om hårt och länge*

Jag är mäckta glad att du inte kom dit!!!!

Therese (Engelbrekt) sa...

Jag har varit där och hälsat på. Usch. Och jag säger samma sak som du, jag kan knappt prata om det heller för att jag blir så upprörd och ledsen över hur det går till. Har också haft vänner inne på rättpsyk, alla är dock ute nu tack och lov.

Och som kommentar till ditt förra inlägg, jag känner likadant. Skönt att du kunde sätta ord på det!

Lina sa...

Hej Innie! Vet inte om du minns mig, LinaMarcela hette jag en gång på Lunarstorm och jag läste HELkursen med dig i höstas. Jag ville bara säga att jag blir så otroligt glad över att läsa om dig på Aftonbladet och du anar inte vad det glädjer mig att få höra om dina framsteg! Själv mår jag bättre än någonsin och har en helt ny inställning till livet. Ingenting är omöjligt! Önskar dig all lycka med utbildningen, jag vet att det var ett av dina mål!! kram/ Lina

Hosanna sa...

Det där med maktfullkomlighet är vida utbrett bland alla supermänniskor inom psyk och soc. Det gör mig så arg, så ledsen och så frustrerad att det är samma tugg hela tiden och vem lyssnar på oss som varit där, som vet?

Psykiskt instabil är något myndigheter och olika vårdinrättningar alltid kan ta till för at tysta och trycka ner istället för att lyssna och ge hjälp.